I Sverige kalkas regelbundet ett stort antal sjöar och vattendrag för att motverka försurningens effekter. Kalkningsverksamheten startades på försök under 1970- och 80-talet, byggdes upp under 90-talet och pågår fortfarande men i något mindre omfattning då nedfallet av försurande ämnen har minskat.
I den Nationella Kalkdatabasen finns all data från kalkningsverksamheten samlad. Förutom kalkmängder för genomförda och planerade kalkningar, kalksort samt ursprung så innehåller databasen även bakgrundsdata och beskrivningar av verksamhetens områden (kalkningsobjekt, åtgärdsområden och målområden). I dagsläget innehåller systemet data om 27 100 kalkningsobjekt, 1 900 åtgärdsområden samt 380 000 kalkningar. Det har hittills spridits 5,7 miljoner ton kalk.
Hur du kommer åt databasen
Databasen har två olika webbadresser, en intern och en extern. Den interna används av kalkningshandläggare på länsstyrelserna med redigeringsbehörighet och den externa används av övriga. Alla har samma möjligheter att söka ut och exportera data.
Databasens syfte är att:
- lagra och tillgängliggöra kalkningsverksamhetens data
- ge underlag för; nationell och regional rapportering av verksamhetens omfattning, miljömålsuppföljning och nationella utvärderingar av kalkningsverksamheten
- möjliggöra koppling av kalkningsdata till andra nationella databaser som VISS.
Länkar till databasen och manualer hur du använder den hittar du på sidan ”Så använder du databasen”.
Databasen är finansierad av Naturvårdsverket, Havs- och Vattenmyndigheten och länsstyrelserna.