Om Kalkdatabasen

I Sverige kalkas regelbundet ett stort antal sjöar och vattendrag för att motverka försurningens effekter. Kalkningsverksamheten startades på försök under 1970- och 80-talet, byggdes upp under 90-talet och pågår fortfarande men i något mindre omfattning då nedfallet av försurande ämnen har minskat.
Helikopter och tankbil.

I den Nationella Kalkdatabasen finns all data från kalknings-verksamheten samlad. Förutom kalkmängder för genomförda och planerade kalkningar, kalksort samt ursprung så innehåller databasen även bakgrundsdata och beskrivningar av verksamhetens områden (kalkningsobjekt, åtgärdsområden och målområden). I dagsläget innehåller systemet data om 26 500 kalkningsobjekt, 1 800 åtgärdsområden samt 340 000 kalkningar. Det har hittills spridits 5,5 miljoner ton kalk.  

Databasen kommer man åt via en webbläsare och har två adresser, en intern och en extern. Den interna används av kalkningshandläggare på länsstyrelserna med redigeringsbehörighet och den externa används av övriga. Alla har samma möjligheter att söka ut och exportera data och hur detta går till kan man läsa i manualerna.  

Databasens syfte är att:

  • lagra och tillgängliggöra kalkningsverksamhetens data
  • ge underlag för; nationell och regional rapportering av verksamhetens omfattning, miljömålsuppföljning och nationella utvärderingar av kalkningsverksamheten
  • möjliggöra koppling av kalkningsdata till andra nationella databaser som VISS  

Databasen är finansierad av Naturvårdsverket, Havs- och Vattenmyndigheten och länsstyrelserna.